Om en resa

Status for tillfallet: fruktansvart villradig och utan planer.

I Hampi var det sa otroligt latt att traffa pa trevliga manniskor, det gick inte en dag utan att jag pratade med ett nytt ansikte, alla var sa vanliga dar. Har i Cochin ar det val inte direkt otrevligt, men jag vet bara inte hur jag ska komma i kontakt med nagon. Det ar valdigt manga som reser i par, eller storre grupper, och det kanns lite jobbigt att springa efter nagon pa gatan och saga hej.

Igar tvingade jag mig pa tva tjejer men de var inte sa valdigt pratglada sa jag gav upp.

Att jag dessutom laste att Ooty, som jag planerat att aka till, var "forstort av turismen" funderar jag pa om det verkligen ar dit jag vill. Om jag inte aker till Ooty vet jag inte heller vart jag ska ta vagen, ett alternativ ar en jattelang tagresa tvars over till andra sidan kusten till en stad som heter Pondicherry. Men att aka tag sa langt helt ensam ar inte sarskilt lockande.

VAD SKA JAG TA MIG TILL.

Det har med att resa ensam kanns inte alltid som varldens basta ide, jag langtar efter nagon att prata med, nagon att ata middag ihop med och nagon att planera nasta destination med.

Jag forsoker att tanka positivt och forsoker sa gott jag kan att skapa kontakt med andra. Nu ska jag satta mig pa ett mysigt cafe jag var pa igar, och om det kommer in nagon som ser trevlig ut ska jag attackera dem med mitt fantastiska sallskap. Jag ska forsoka gora det basta av situationen och inte boka en biljett hem igen, vilket ar det jag kanner for att gora mest av allt.