Om en resa

Efter Cochin blev det Munnar, en ganska trakig och gra liten by dar jag stannade tva dagar. Det fanns massvis med trekking och utflykter att gora, men det var alldeles for dyrt for en ensam person, sa jag fick inte gjort sa mycket dar.
Tva dagar spenderades i Madurai, otroligt hektisk stad och Tamil Nadus hjarta och sjal, som Lonely Planet beskriver det. Trots det eviga tutandet, skrikandet och jaktade manniskor sa trivdes jag anda relativt bra, stora stader skrammer mig inte lika mycket langre.

Klockan fem imorse anlande jag till Pondicherry, gammal fransk koloni pa Indiens ostkust. Hela staden kretsar kring Sri Aurobindo Ashram och "The Mother". Ett Ashram ar ett stalle dar man kan bo och praktisera yoga, meditera och bli spirituellt upplyst.

Tolv timmar har jag spenderat har och nagot otroligt markligt har redan intraffat.
Jag spatserade langsamt langs trottoaren, pa vag for att utforska staden och se vad dagen hade att bjuda pa. En liten man i nystruken vit linneskjorta och prydliga byxor narmar sig mig pa sin skraltiga cykel och fragar mig om jag tycker om yoga. ''Yes absolutely'' svarar jag och mannen berattar att han ar yogainstruktor och undrar om jag ar intresserad av lektioner. ''Yes yes'', och vi blir staende pa trottoaren i gott och val tio minuter, konverserande om ditten och datten. Han visar mig sedan runt i staden och introducerar mig till detta Ashram. Vi ater samosas, dricker kaffe och diskuterar spirituella ting saval som vilken var favoritmat ar. Imorgon ska jag pa yogalektion hos honom och han ska aven ge mig guidning i meditation och Yogi-livsstilen.

Konstigaste dagen hittils i Indien men jag ar inte forvanad. Det ar sadant som hander har.